1

När lillan blir stor

Oj så fort det går nu. Lilla Minimyran vår växer så det knakar. Det är knappt att jag hinner med själv. Lilltjejen börjar bli stor och nu är det dags för henne att testa smakportioner. Fast jag lyssnar mer till henne än allt vad som sägs om att smakportioner enbart skall vara en liten gnutta på ens finger.
 
Visar hon intresse och vilja av att smaka mera så får hon det. Men när intresset inte finns, ja då slipper hon. För som det är nu och kommer vara ännu ett tag till så kommer Nutramigen (hennes mjölkfria modersmjölksersättning) att vara hennes basföda.
 
Att hitta färdiga matburkar för så små som vår tös som är helt mjölkfria visade sig snabbt vara allt annat än lätt så det äventyret gav jag upp rätt fort. Så långt det går så får hon istället samma mat som oss fast i de fall jag använt laktosfri grädde i vår mat så har jag istället tagit ur till henne innan grädden tillsatts och sen har hon fått tex Nutramigen i sin mat för att det inte skall bli för torrt och sen mixas såklart hennes mat.
 
Än så länge tror jag inte hon reagerar allt för mycket på själva komjölksproteinet utan mer på laktosen i för de få ggr hon fått smaka lite mat med laktosfri grädde i så har det gått rätt bra. Men är det laktos i maten så är det kört och hon får ordentliga körningar av gaser och magknip. Men för att vara på säkra sidan så långt det går så försöker jag göra hennes mat så mjölkfri det bara går men helt laktosfri då vi är flera i familjen som reagerar på laktos (är laktosintolleranta).
 
På den övre bilden har Minimyran fått blomkål, dill, korv och pasta som mixats med Nutramigen. På den undre bilden har hon fått samma mat som oss, spagetti och korvgryta gjord på passerade tomater, kokosmjölk, och purjolök. kryddad med paprikapulver, pepparmix och en liten gnutta chiliflingor och till det var det ärtor och morötter. Hennes mat mixades dock så att hon lättare skall kunna äta.
 
Jag har redan upptäckt att om jag inte kryddar hennes mat så visar hon betydligt mindre intresse av att utforska maten och smaka på den. Hon verkar på det sättet vara lite som mig. Maten skall ha lite smak. Fruktdesserter m.m får vänta ännu ett tag till. Innan det kommer att introduceras i hennes liv så vill jag att hon skall lära sig att älska mat och inte bara fastna i det söta i fruktpureerna. Det misstaget gjorde jag med tonåringarna då de var små. De fick fruktpure aldeles för tidigt, lärde sig att älska det söta i dem och ville inte alls äta av maten som inte alls smakade lika sött.
 
Vår lilla tjej har haklappar, men de är ännu lite stora så just nu får hon smaska mat iklädd bara blöjan för hon har en tendens att bli ordedntligt kladdig.
 
 
1 Marie:

Samma med Miro när han var i Minimyrans ålder - han fick samma som jag åt men finmixat. Burkarna har han aldrig gillat... de smakar ju ingenting! Nu är han lite petig med maten (men det har blivit bättre *peppar, peppar*) men gillar fortfarande kryddigt, mycket smak och inte blaha blaha. Det var insjuknandet i diabetes som förstörde hans matbeteende tror jag och nu när vi kommit till en relativt stabil nivå fungerar ätandet betydligt bättre med och han provar gärna nya saker.

Svar: Härligt att det börjar fungera bättre med maten nu. Hoppas det håller i sig.
aspieblogg.se