Meningsfull vardag för mig
Förr var jag på en daglig verksamhet. Det fungerade för mig i början då målet var att bryta isoleringen och komma ut bland folk. Men efter hand sattes det allt mera fokus på att det skulle vara en meningsfull aktivitet och där sket det sig lite för mig kan man väll säga.
Lagen kräver och komunen lovar meningsfull aktivitet men det är något som är extremt svårt att hålla. De hittar på aktiviteter men missar att vi alla är olika individer med skilda intressen och varierande funktionsnedsättningar som på olika vis har uppgraderat oss. För mig käncdes den dagliga veerksamheten efter hand allt mer monoton och långtråkig och jag upplevde mer och mer hur den i stället förr att lyfta mig snarare drog ned mig i tristess.
Nu äntligen har jaag funnit det som förgyller min vardag och hjälper mig att skapa rutiner och komma upp på dagarna. Våra egna hundar är en mycket stor del i det hela, det var nog där mitt intresse vaknade upp och jag insåg hur bra de får mig och må och att de får mig att komma ut och även prata med folk. Nu har jag även fått äran att få bli "dagmatte" till en aldeles ljuvlig tös med bestämda åsikter. Det gör det hela om möjligt ännu mera meningsfullt för mig. Inte bara att jag får njuta av en till hunds närvaro, jag får dessutom också känna att jag gör nytta då jag hjälper den fina tjejens familj dagtid när de är upptagna med annat.
Jag tycker om att känna mig meningsfull och känna att jag gör något bra, det tycker nog de flesta om. Jag tycker självklart också om att träffa folk. Men i lagoma doser. När jag träffar människor så måste jag tänka mera på vad jag säger och hur jag uppträder. Det liksom dränerar mig på energi, även fast det är trevligt. Med hundar kan jag vara mitt eget vanliga avslappnade jag. De gillar mig lika mycket även om jag har en dag då det bara blir promenader, soffmys och kel.