0

Sad and lonely



Större delen av den här dagens arbetstid vk jag bara glömma, radera, sudda ut. Den var så sjukt jobbig. Min aspiehjärna gör det verkligen inte lätt för mig när det är rörigt på jobbet.

Förra bossen sade en sak. Den nya hade inte blivit informerad om vad den gamla bossen sagt. Jag följer de diriktiv den gamla bossen satt upp. Den nya som då inte blivit informerad förstår mig inte då jag försöker göra hen uppmärksam om vad som stör ofantligtycker inte det är något stort, typ inget att bry sig om. (I varje fall är det så jag känner att hon menar, men jag har alltid varit kass på att läsa mellan raderna, så jag kan bara gissa.)

Hen upplyser mig ordagrant om att det är jag som har problem. Jo tack, det visste jag liksom redan. Som om jag inte försökt göra hen uppmätksam om det länge redan. *suck*

Jag kräver verkligen inte att alla ska dansa efter min pipa.  Men jag behöver verkligen få veta vad som gäller. När jag inte får veta blir det kaos för mig. Sen behöver jag tid för att programmera om min aspiehjärna. När struktur, tydlighet och kommunikation brister så reagerar min aspiehjärna med att det blir data zyntax error och inget, verkligen inget alls fungerar.

Det kräver enorm energi av mig och efteråt är jag oftast helt utmattad... Phew!


Vissa dagar saknar jag dig älskade Örjan mer än ord kan beskriva. Idag är en sådan dag. Jag önskar så att du hade ett nummer där uppe i himlen så jag kunde ringa. Tänk om jag bara kunnat komma på besök över en helg och sen återkomma till mitt vardagsliv igen. Så skönt det hade varit. Men det går ju inte. Himlen har ingen svängdörr, där är det enkelriktat och än är jag inte redo att vandra den vägen.

Du fattas mig, jag saknar dig så ofantligt.  Jag behöver den trygghet och stadga du gav mig i mitt galna liv.

En dag kommer vi ses igen. Det är jag övertygad om. För mig kommer det nog dröja många år men du kommer nog inte ens hinna sakna mig.  Tideräkningen är nog annorlunda hos dig.

Snälla, om du har tid. Kom till mig i drömmen någon natt. Du fattas mig. 10 år är en väldigt lång tid att sakna någon man älskar.