En gång en hönsmamma...
Har man en gång blivit en hönsmamma så är det rackarns svårt att programera om sig själv. Och det spelar ingen roll vilken fågelunge det gäller, hönsmamman reagerar på fullt ändå. Just nu tampas jag verkligen med mig själv för att inte låta hönsmamman i mig själv ta över för mycket och kväva min fågelunge som nu kommit på att han inom en snar framtid vill testa sina egna vingar.
Att jag redan har gått igenom det med en av mina fågelungar tycks inte spela någon som helst roll. Det är lika svårt för mig igen. Eller nä, det är nog svårare nu än vad det var första gången. Första gången käns det som om jag hade mera tid på mig då den fågelungen valde att mellanlanda innan den flög vidare med egna vingar.
