0

Matlusten tillbaka, dagiskö & besök hos vampyrerna

Igår var första gången på väldigt länge som Lillbus och jag kunde komma iväg till Öppna Förskolan.
 
Först var vi alla sjuka, sen lagom till vi blev friska så stängde Öppna Förskolan under tre veckor pga Coronan. Sen när de väl öppnade igen, ja då hade ju Marvelmannen fått bekräftad Covid så då fick vi vänta ytterligare. 
 
Men så igår var det äntligen dags. Lillbus var lite blyg i början och satt tätt tätt intill mig. Men efter ett tag så utökade hon avståndet och började leka på mattan nedanför mig, men fortfarande så nära att hon enkellt bara kunde sträcka ut handen och grabba tag i mitt byxben.
 
Något annat hade jag dock inte förväntat mig då vi inte kunnat gå dit på så länge.
 
Men nu kanske vardagarna äntligen kan bli som de brukar för Lillbus igen. Någfot positivt är att hon verkar ha fått tillbaka aptiten i och med att vi äntligen kunde komma iväg till Öppna Förskolan. Redan samma dag klämde hon i sig hela två bananer på vägen hem och sen har det bara fortsatt med att hon äter middagarna med god aptit. Det känns så underbart!
 
Vi har även satt lilla fröken i kö till dagis. Vi har fått en del frågor om varför vi inte låtit henne börja tidigare och varför vi inte vill att hon börjar på dagis förrän efter sommarlovet.
 
Men seriöst, det är vårat val och vårat beslut och jag ska inte behöva hålla på och förklara mig. Hon är mitt sista barn och jag vill njuta av att ha henne hemma så länge som möjligt, det är väll inget konstight med det. Nu har jag ju dessutom också haft möjlighet att kunna ha henne hemma.
 
Helst skulle jag vilja ha henne hemma ett år till. Men nu börjar hon själv påvisa behov av mera regelbundet ummgännge med jämnåriga och då låter jag hennes behov gå före. Men en sista sommar utan tider att passa vill vi båda kunna njuta av i lugn och ro.
 
Den fina tröjan med texten "Best SIS" på fick hon i en skänkesgrupp tilklsammans med två kassar blandade kläder som jag ska gå igenom.
 
Besök hos vampyrerna
Idag följde jag med Marvelmannen till lasarettet. Han skulle träffa en sköterska från habiliteringen samt lämna blodprover.
 
Vi hade förberett ordentligt med Emla-plåster, eller ja, den billigare varianten Tapin då. Men de fungerar likadant.
 
Marvelmannen skötte sig otroligt bra trotts att han var tvungen att stå ut med två stick. Det första ville nämligen inte släppa ifrån sig tillräckligt med blod.
 
Sen fick vi även veta att grabben nu är uppsatt i kölistan till habiliteringsläkaren så att vi kan få de nödvändiga läkarintygen som fattas till en ansökan som i övrigt ligger redo och bara väntar.
 
När vi var klara med blodproverna så gick vi och fikade innan vi hade turen att komma på en buss som gick hela vägen hem utan några byten.