Jag blev en demon
Migrän har jag tack och lov inte så ofta. Men ibland kan den bli riktigt hemsk och sitta i flera dagar.Så var det senast när jag fick migrän. Det jobbiga för mig när jag får migrän är att min inte alls yttrar sig varken som Fredriks eller som Marvelmannens. Jag själv kan inte undgå att märka när jag har migrän. Men för de i min omgivning är det svårare. Min migrän märks inte lika tydligt. Jag kan både gå och tala utan att det märks utåt. Men sablar vad det känns för mig.
Denna gång kan de dock inte undgå att se att jag har haft migrän även om de inte märkte av själva anfallet.
Denna gång råkade jag ut för en mindre blödning i ena ögat i samband med migränen.
Jag hade själv märkt av att ena ögat var rött, men eftersom jag fått så tidigare så tänkte jag inte mycket på det. De gör ju inte ont eller är irriterat på något vis.
Men idag när jag träffade Busfia så upptäckte hon det och tyckte att jag såg läskig ut, som en demon.
Men ja, det är just inte mycket jag kan göra åt det. Jag får helt enkellt gå omkring och vara rödögd till det bleknar bort på samma vis som ett blåmärke gör över tid.