0

Träsmak i baken och ny i familjen

Tidigt i söndags steg Lillbus och jag upp för att gå ut och möta svärfar, svärmor och Busfia som kom med bil.
 
Tillsammans styrde vi kosan mot Göteborg där vi skulle träffa en person och hämta vår nya familjemedlem Julia, eller vår och vår, hon är ju Busfias. Men hon kommer att bo hemma hos mig till att börja med, i varjefall tidd dess att Busfia gått ut gymnasiet. Det är ju inte så förtvivlat länge till dess.
 
Sen ska hon i lugn och ro introducera Elmo och Julia med varandra är tanken. Elmo är ju lite speciell och kan ibland behöva lite längre tid på sig.
 
Hur som helst, efter bra många mil i bilen och en fikapaus vid Braehus så kom vi fram till Göteborg lite lagom möra i kroppen. Väl där fick vi stifta bekantskapen med en väldigt liten och unik tjej Julia.
 
Efter lite pappersfix och prat så packade vi in oss i bilen igen och styrde kosan hemåt. Ett stopp vid Arken Zoo i Knalleland i Borås blev det också. Där införskaffade jag en ID-bricka samt en gås till Julia. Busfia köpte lite leksaker och ett halsband. 
 
Sen passade vi på att äta lite på Mc Donalds i Knalleland, Borås. Självklart blev det till att sitta utre eftersom vi hade lilla Julia med oss. Lillbus ja hon åt, jösses vad hon åt. Nästan en hel cheesburgare pressade hon i sig. Sen satt hon och matade farmor med pommes.
 
Jag tror Lillbus tyckte det var både kul och lite jobbigt att åka bil så länge. Men hon skötte sig exemplariskt. Större delen av tiden var hon glad och go. Bara lite grinig på slutet men det kan man ju förstå.
 
Vid ödeshög frågar svärfar "om det är dags för kaffe". Jag själv var i något skumt stadie av microsömn eller något. Men en fika kändes otroligt lockande då jag kände att jag behövde få något i mig och besöka en toalett.
 
Busfia fikade ute tillsammans med lilla Julia medan vi andra gick in och fikade. Lillbus smakade lite på sin kanelbulle, men hon var nog rätt trött för hon var inte så sugen på den. Den fick följa med hem i en påse.
 
Efter pausen var det dags att fortsätta resan hemåt. Till slut nådde vi målet. Efter en trevlig men sdamtidigt jobbig dag så var det riktigt skönt att komma hem.
 
Fredrik hade med sig Baloo ut och sen innan vi gick in så tog vi en promenad tillsammans med båda hundarna så de fick chans att bekanta sig med varandra på lite neutralare mark än här hemma.
 
Sen kan jag också konstatera att det är väldigt sömngivande att åka långt i en automatbil med farthållare igång. Ja märkte inte alls av några skiftningar i motorvarv på det sätt som jag brukar göra med en manuell bil.
 
Efter att Julia och Baloo haft lite rangtjafs där Baloo var bestämd och envis så enades de båda om hur de skulle sova hos mig.