Dillstuvad personalknas och funnen mobil
Jag börjar med att berätta lite om igår (tisdag) och alla känslor som stormade inom mig igår och avslutar inlägget med idag (onsdag).
Igår var verkligen dagen då allt som kunde strula gjorde det. Marvelmannens mobil försvann, men tack och lov så hittades den igen.
Sen var det en hel del strul med personal som skulle komma. Jag känner långt ifrån all personal, känner mig bara trygg och bekväm med ett fåtal, men har i varjefall som krav att jag minst skall ha träffat personalen någon gång innan de får komma in hos mig. Hemma hos mig skall nämligen få vara min trygga borg.
Först fick jag besked att en person skulle komma, denne känner jag mig trygg med. Sen ändrades det plötsligt till en helt annan som jag aldrig ens träffat och då vill jag träffa personen först en gång och sen att den kommer tillsammans med någon jag känner mig trygg med första gången iaf. Jag vill så långt det går minimera min stress och ångest.
Det slutade med att jag kände mig så stressad att jag faktiskt valde att avboka, vilket personalen förstod då jag berättade varför. Men sen efter en stund så fick jag frågan från personen som skulle kommit först som jag känner mig trygg med om jag ville att hen skulle komma vid 14-tiden. Då fungerade det nämligen för hen.
Mitt beslut blev då att istället för att avboka som var min första instingt istället ändra och låta personen komma vid 14.
Då hann jag med att följa med på barnvagnspromenaden innan och sen kunde jag släppa in personalen och få gjort det som behövdes.
Men det tar otroligt mycket energi från mig när det blir sådant här strul så efteråt krashade jag helt. Men trotts det är jag ändå stolt över att jag lyckades ställa om från att ställa in och sen att dessutom också ändra tiden.
Lillbus var lika glad som alltid idag när vi gick till Öppna Förskolan. Väl där lekte hon på med det mesta. Kassaapparaten upptog även idag en hel del tid. Sen ville hon ju såklart fika hundrasjuttioelva gånger. Som tur var så var jag väl förberedd och hade med mig en hel del. Det känns nästan lite som att Lillbus håller på och äter ikapp det hon missade den vecka hon var sjuk.
Endast en gång idag fick jag säga ifrån till Lillbus. Hon gick fram till en kille och tog ifrån honom alla bilar han höll på och lekte med och han stod bara kvar aldeles förvånad och undrade vad som hände. Självklart får hon inte ta ifrån de andra barnen allt de leker med.
Oftast så löser ju barnen det själva men denna gång fick jag gå in och bryta och då blev det ju såklart krokodiltårar från en mycket förtvivlad Lillbus. Men efter en stund var det glömt och hon lekte glatt vidare.
Väl hemma igen så slocknade vi båda och sov gott en stund till jag vaknade och insåg att oj vad tiden gått. Det var ju dags att börja med middag.
Jag undviker gärna att göra olika middagar. Men idag fick det bli så ändå. Jag har i några dagar gått och varit sugen på dillstuvad potatis med isterband. Men tyvärr äter inte grabbarna det så till dem gjorde jag potatismos och stekta köttbullar.
För Lillbus var det första gången hon fick testa dillstuvad potatis med isterband och ja, skeptisk var hon och satt mest och lrkte i början. Men när vi andra hade ätit klart då kom även hon igång och smaskade i sig en del med hyfsat god aptit ändå, även om hon inte åt upp allt. Men just dillstuvad potatis är ju ändå rätt mättande.
Det blev en himlans massa dillstuvad potatis, bra mycket mer än vad Lillbus och jag lyckas äta upp även om vi äter rester så när jag gick ut på kvällspromenaden med Baloo så passade jag på att ge Fröken Spontan en ordentligt tilltagen matlåda också.
