0

Ger 2 krusbär och kokar hörlurarna

 I morse gick äldsta grabben, barnens far och Lillbus till bussen och åkte in till Nyköping. Babbelpellen skulle till specialisttandvården.
 
Medan de pysslade med det så drog jag till ICA och köpte jord och blommor, sen drog jag vidare till mammas grav och fixade lite fint där.
 
När jag var klar satte jag mig en stund på bänken och bara njöt av lugnet och solen som just då tittade fram.
 
Efter en stund kände jag att det var dags att dra vidare så jag cyklade iväg och plockade lite underbart goda krusbär. Men inte sjuttsiken minns jag från min barndom att krusbärsbuskarna var så otroligt taggiga.
 
Tänkte försöka ge mig på att koka lite krusbärssylt. Får se hur det går.
 
Sen ringde barnens far och berättade att de satt på bussen på väg tillbaka så jag cyklade till centrum och mötte dem.
 
Shit så ovan jag blivit under alla år jag inte cyklat. Snacka om mjölksyra i benen och träningsverk. Men det måste ju betyda att någonstans under allt fläsk så finns det ändå lite slumrande muskler, annars borde jag ju inte ha fått träningsvärk. Ja menar, träningsvärk får man ju utav att muskler får jobba och oftast på ett sätt de inte är vana vid.
 
Nere på stan blev jag överraskad, Babbelpellen visade sig vara med ner på stan. Jag trodde ju att han skulle dra hem så fort han bara kunde.
 
Ett besök in på Apoteket resulterade i beskedet att min medicin inte fanns inne hos dem utan var tvungen att beställas, så den får vi hämta imorgon istället.
 
Sen plötsligt när vi skulle sätta oss för att fika så dök Fröken Spontan upp från ingenstans och pratade lite med Lillbus. Babbelpellen och barnens far tog en vanlig stor mjukglass i våffla medan jag tog en specialare, en kula glass och mjukglass i bägare. Lillbus hade en yoghurt men hon tog lite av min glass också.
 
När vi skulle hem med det som handlats så slutade det med att barnens far fick ta min cykel då benen protesterade. Lillbus hängde med honom på cykeln hem medan jag och Babbelpellen tog en promenad med en fullastad vagn hem.
 
Under promenaden hem blev vi överraskade av regnet. Himmlen bokstavligen öppnade sig och regnet vräkte ned över oss. Både vi och mycket i varnen blev blött och det trots att jag satte på regnskyddet.
 
Kläderna jag hade på mig när jag var ute ligger nu på golvet nedanför tvättmaskinen. De får helt enkelt åka in i maskinen sen.
 
 
 
 
 
Just det, rubriken kommer ifrån ett samtal med Babbelpellen på vägen hem. Jag lade hans hörlurar i påsen med krusbären och han sade "bara du inte tar fel och kokar dem". Jag svarade skrattandes att jovisk, han får två krusbär tillbaka så kokar jag hörlurarna till sylt.