0

Målet närmar sig, på en lång resa!

Man skulle lätt kunna tro att det är lätt att få barn utredda och att det är lätt att få diagnoser, speciellt om man ser till hur många det är dag som ha diagnoser i förhållande till hur många det var då ja va barn. Då viste man knappt vad en diagnos var om det inte handlade om något fysikt typ lunginflammation som man då vårdades på sukhus för.
 
Men om sannngen ska fram så är vägen både lång och krokig och jobbig för att ens få till en utredning på sitt barn. Som förälder, i varjefall ja så har jag fått kämpa för detta i många månader och vissa utedningar även i många år.
 
Trotts detta har jag inte gett mig och till slut har det genom det "fria vårdvalet" gett resultat.

Ja har länge sett att två av mina barn haft/har problem både i kolan och här hemma, i sociala sammanhang, i kompisrelationer m.m
 
Men de ha båda väldit väldigt olika svårigheter och ä lite vaandras motsatser.
 
Hur som helst så har de båda nu under en dag var arbetat intensivt med en psykolog som har kartlagt dem samt intervjuvat mig och banens far vid 3 tillfällen. Psykologen har även gjort ett besök i skolan och pratat med nuvarande berörda klassmentorer, lärare och elevcoatcher, samt även med tidigare lärare.
 
Nu skall hon gå igenom allt material hon har samlat ihop. Sen den 28 september skall vi ha återkoppling och få reda på vad utredningen har lett fram till. Men Psykologen sade redan nu at avsett om utredningen leder fram till diagnos eller ej så ser hon redan nu att båda barnen har svårigheter och att de båda behöver mera stöd i skolan än vad de i dagsläget får. 
 
Hon berättade även att hon hos ena barnet ser tendenser till ADHD och Asperger och att ADHD där är mera dominant och hos de andra barnet ser hon drag av ADD och Aspergers.

När vi får återoppling så kommer vi först att vara hemma hos oss och få återkoppling. Ena barnet önskade vara med på återkopplingen gällande denna vilket vi såklart fixar, det andra barnet nöjer sig med att vi berättar resultatet efter.
 
När vi har haft resultatsåterkoppling här hemma så skall vi gå till skolan och ha återkoppling där. Då blir det tyvärr bara för det ena barnet. Gällande de andra barnet använde lärarna lite vad jag uppfattade som undanflykter för istället för att de som kan av de berörda är med på återkoppling den 28/9 så ville de "samla hela arbetslaget" och återkoppla med passande datum och ha det via skype. Detta känns luddigt och det känns som om det lätt kan "rinna ut i sanden"
 
Psykologen berättade att även hon blev överaskad för det är tydligen ytterst sällsynt att en skola svaar så när hon bjuder in till resultatåterkoppling av en elevs utredning.
Något jag också tycker är undeligt är att ena barnet nu har fått löfte om att på måndag "få en skoldator". Detta behov har funnits sedan dag 1 i skolan men först nu efter att jag som mamma efter mycket tjat och ännu mera envishet har fått till skott en utredning, ja då plötsligt börjar det hända saker och barnet börjar plötsligt få en gnutta mera stöd. Tyvärr långt ifrån det behov som finns och alltid funnits.
0

Thaifestivalen i Kungsträdgården

På lördag morgon åkte Skräpfia och jag upp till Stockholm och mötte min far och bunusmor. Tillsammans besökte vi Thaifestivalen i Kungsträdgården i Stockholm. Vi lyssnade på bra thaimusik, tittade på mystisk Thai-boxning, åt god mat och torkat friteat kött med spännande smaker. Självklart dracks även massa vatten för det var en riktigt varm och skön dag.
 
När vi kände oss klara på festivalen så prommenerade vi vidare till en asiatisk spännande butik där vi köpte en del spännande godis m.m Sen blev det en fika på ett Cafe innan vi vandrade vidare till Åhlens City där min bonusmor lät Skräpfia välja sig en ny superfin väska.
 
Sen tog vi tåget till Flen där det blev byta till buss sista vägen till Nyköping. Tyvärr gick inga direkttåg just då. Väl hemma tvärkrashade jag på soffan, helt slut av alla intryck.
 
Jag vid bussen innan vi reste upp till Stockholm.
 
Mat från Stockholms alla Thairestauranger fans repressenteade på festivalen och detta var vad både jag och min bonusmor valde. Min far och Skräpfia valde att äta senare men de slutade med att Skräpfia åt från min tallrik och mn far åt från Oms tallrik. =)
 
Det kom en supertrevlig hund och lade sig under bordet vi hittat medan husse satt och drack öl.
 
Thaifestivalen
 
Den fina väskan som Om köpte till Skräpfia efter att Skräpfia gått runt en bra stund och tittat på väskor.
 
Lite av det som köptes i den Asiatiska butiken
 
Torkat friterat kött. Skräpfia tyckte det mörkaste köttet var godast.
0

Så stor men ändå liten

Det här känns verkligen jättekonstigt. Tidigt i morse körde vi till Nyköpingsbro och lämnade av Skräpfia, hon och övriga konfirmander, lubbar mfl är nu på väg i buss till Taize i Frankrike. Tio dagar skall hon vara borta. Nog för att hon varit utomlands många gånger och även betydligt längre tid än nu. Hon är ju berest vår tös, men det är ändå första gången utan oss eller med hennes farmor och farfar.
 
Inte var hon det minsta nevös heller, jag däremot, shit vilken resfeber ja haft trotts att det är hon och inte jag som nu är iväg. Jösses alltså... Nåväl, jag hoppas hon får det underbart och att det blir ett minne för livet som hon växer mentalt av.
 
Självklart fick även Donna följa me och "vinka av" när hennes lillmatte drog iväg på äventyr.