Träffat läkaren
För ett tag sedan tröttnade mer än nog på Oxelösunds vårdcentral där jag varit listad sedan jag flyttade hit. Jag
kände mig inte vare sig sedd eller hörd där. Absolut noll och ingen förståelse eller respekt visades för mig som person. Sen var det alltid, alltid nya läkare där varenda gång man kom dit. Det blev helt enkellt för stor psykisk press och stress för mig och ingen stabilitet alls när läkaren aldrig visste vem jag var.
Tack och lov fick jag en ny kontakt på habiliteringen som jag tog upp problemet med. Hon förstod mig mer än väl och berättade att det fanns en vårdcental i Nyköping som hade mera kunskap när de gäller folk med funktionsnedsättningar. De har även något som kallas SMO, vilket ingen tidigare berättat för mig att det ens fanns. Numera tillhör jag SMO. Hon hjälpte mig också att lista mig på Stadsfjärdens vårdcentral.
Jag var dit lite mera akut förra veckan för att få recept mot UVI, den gången träffade jag aldrig läkaren. Men idag fick jag träffa honom, ja, jag önskade faktiskt att det skulle vara en manlig läkare och att han inte skulle bryta för mycket på något annat språk eftersom jag då kan ha svårt att förstå.
Jag var dit lite mera akut förra veckan för att få recept mot UVI, den gången träffade jag aldrig läkaren. Men idag fick jag träffa honom, ja, jag önskade faktiskt att det skulle vara en manlig läkare och att han inte skulle bryta för mycket på något annat språk eftersom jag då kan ha svårt att förstå.
Idag var jag dit och träffade honom. Jag fick några flera recept samt en rundvandring där han visade mig labb och även akutrummet. Sen pratade vi lite om hur han skulle få kontakt med mig eftersom jag inte svarar i telefon. Sen visade han också att man kan chatta med läkare där också, bara det att man då måste gå via deras websida och inte via 1177.
Aldrig har jag väl någon gång känt mig så väl mottagen av en läkare på en vårdcentral. Sen att lokalerna dessutom också var fräsha, mycket fräshare än här i Oxelösund gör ju inte att mitt intryck blir sämre precis.
