0

Sammanfattning

Nu är jag hemma igen efter att ha varit på besök hos en väninna några dagar.

Igår var det barnkalas som även mina troll var inbjudna till så deras far lastade in dem i bilen och kom till Eskilstuna där jag redan var.

Efter kalaset då grabben som firades och hans syskon hade åkt iväg till sin far så packade vi ihop oss och åkte vidare på ett snabbesök hos en annan väninna jag har i Eskilstuna.

Snacka om att hon hade det otroligt fint hos sig. Trotts att även den väninnan precis innan vi kom också haft barnkalas så syntes inte ett spår av det.

Jag skulle också vilja ha det så fint.

Sen fick vi oplanerat åka tillbaka till första väninnan eftersom Skräpfia glömt sin kamera där.

Innan vi lämnade Eskilstuna så stannade vi till och återupplevde gamla minnen på Målet. Då vi bodde i Eskilstuna så åt vi ofta där, det var ju ändå vårt närmsta matställe.

Efter maten åkte vi förbi där vi bott tidigare och visade trollen hur det såg ut.
Resan hem blev ett äventyr i sig. De var rysligt halt på sina ställen och snöblandat regn. Fy och usch. På många ställen var det så halt att vi gled omkring som flott i en het stekpanna. Detta trotts att barnens far tog det lugnt... Så kort sagt, hemresan tog längre tid än vi planerat. Men vi kom iallafall hem i ett stycke, vilket ju var det viktigaste. Det blev till att krypa ned i sängen direkt då vi kommit hem. Ja efter att Donna fått komma ut såklart.

Hon var för övrigt extremt gnällig då vi kom hem, hon skämdes och viste att hon gjort fel. Hon hade  bitit sönder mitt täcke, antagligen då hon försökt bädda.

För er som kanske undrar så lämnades hon givetvis inte ensam hemma i alla dessa timmar. Nyckel var lämnad till en go tjej som höll henne sällskap.