Känslostormande dag
Idag har det varit en riktigt jobbig och känslostormande dag. En person kom hit tidigare idag för att "hjälpa". Men hen startade mötet här med att gnälla på mig över spisen om jag somnat ifrån att rengöra. Som om det i sig vore en katastrof. Somnar ja ifrån det finns det abolut kvar till dagen efter. Men hen som kom "upplyste" mig då om att spisen snart kommer vara en sannitär olägenhet för ja kan ju inte hålla rent. Ok, hen sade inte ordarant just det men det var så min hjärna tolkade hens ord.
Trotts det så bet jag ihop och frågade vederbörande om hen ville ha kaffe. Men då fortsätter gnällandet och klagandet. Jag får skit för saker jag inte fixat. Men hen har inte alla uppgifter. Hen ger mig skit för att inte ha gjort saker som jag faktiskt inte haft någon möjlighet att göra.
Sen berättar hen att saker skall slängas. Att saker jag en gång skaffat och sedan lämnat vidare till en som behövde dem bättre var sopor. Det som retade mig rejält där var att hen inte förankrat iden om att slänga sakerna hos den som nu äger sakerna. Ja aner att ägaren själv skall bestämma över möblerna. Vill ägaren själv slänga så visst, men att andra skall bestämma över ägaren som ju faktiskt är vuxen det retar mig och sårar mig enormt.
Det slutade med att jag när hen upplyste om att allt som var kvar var sopor kände att jag faktiskt också var en sopa. Ivarje fall kändes det så när hen uttryckte sig på det viset och nu kall slänga allt som en gång varit mitt och ägarens. Jag fick intrycket att hen ville radera ut allt som på minsta vis påminner om mig ur ägarens liv. Vill ägaren radera ut mig kan ja inget göra men det sårar mig enormt när hen försöker göra det. Hen har nämligen inget att göra med vilken typ av relation jag och ägaren har. Det är mellan mig och ägaren.
Allt slutade med att ja blev alldeles otroligt arg och upplyste hen om vart dörren var. Hen stormade ut genom drren medan hen kastade orden att jag var "barnslig" mot mig. Nåväl, tyck vad du vill men i mitt hem gäller mina regler. Uppför dig eller gå, gäller oavsett vem du är. Skrik inte på mig och skäll inte på mig, kort sagt, uppför dig. Du får ärna ha andra åsikter och tycka annorlunda, men då kan du prata med mig. Försök bara inte att göra om mig för jag är faktiskt bra som jag är.
Jag har mina fel och briser men jag duger oavsett vad du säger och tycker. Synd bara att du försöker få alla att tro att du är perfekt, men vet du vad, du är en människa och ingen människa är perfekt. Inte ens du!
När hen hade stormat ut så var jag så arg att jag skakade i hela kroppen och mådde fysiskt illa. Tack och lov så kom Fröken Spontan ned till mig och hälpte mig att få ihop jäntas säng, vilket jag inte klarat själv. Sen fick hon oss alla att tänka på annat så vi alla blev på bättre humör.