2

Frågehelgen avslutas


Tävla hos mig!

Nu avslutar jag frågehelgen som varade lite längre än jag tänkt mig. =)

 

 

"Har du haft problem med ditt mående länge eller är det något som kommit på senaste tiden och hur fungerar det med att ha barn? Märker de av att du mår dåligt?"
Svar: Jag har stegvis börjat må sämre under många år. Främsat under årets mörkare period. Men det har kommit smygandes så pass långsamt att jag liksom inte riktigt märkt det själv först. Det går för det mesta hyfsat med mitt mående och barnen. Men de märker om jag missar någon av mina "må bra tabletter" som de kallar dem. Men vist, hade jag inte haft Ebba, min samtalskontakt ja då hade det nog varit värre ställt.

"Är du utbildad till något eller vad skulle du vilja jobba med?"
Svar: Nix, inte utbildad. Vad jag vill jobba med, ja de vet i sjutton. Småbarnsavdelning, kassatjänst, kassa i Zoo affär. Ingen aning...

"Vad är din absoluta favoriträtt?"
Svar: Jadu, jag har nog bara en riktig dunderfavorit. Potatisgratäng eller god hemmagjord potatismos med mammas underbart goda fisk som hon gjort i ugnen med ansjovis eller vad det nu heter i fiskens mage för smaken. *mumselimums* Men bland vardagsfavoriterna så är det just nu korv stråganoff med ris som gäller för där är jag lite av en periodare.

"Du får gärna visa mer bilder från ert hem för sånt är man alltid nyfiken på att se..."
Svar: Mmm... Ska försöka få med lite sådant ja. Men jag vill ju se mera från era hem och hemomgivningar också. =)

"Om du fick en önskan uppfylld, här och nu - vad skulle det vara?"
Svar: Viktnedgång!

"Skulle ni vilja ha fler barn eller är ni färdiga med bebistillverkningen?"
Svar: Kan inte säga att vi är färdiga än, absolut inte. Men idag känner jag mig rätt nöjd med de barn vi har men en sladdis om några år vore inte helt fel.

"Hur kunde en vanlig dag för Celine Naminah se ut för 20 år sedan jämfört med för 5 år sedan?"
Svar: Uhm! Jag tror jag börjar med för 20 år sedan. För 20 år sedan gick jag ännu "bara" i melölanstadiet så mina dagar såg mest ut som att jag gick upp på morgonen, cyklade till skolan och hoppades att ingen skulle sabba cykeln under dagen. Kom hem med läxor jag inte ville göra, stack i stället iväg och var med kompissar. För 5 år sedan då bodde jag i en lägenhet som jag vantrivdes i och dagarna gick åt till att ta hand om 3 mycket mindre barn med hämtning/lämning på dagis för två av barnen. För fem år sedan viste jag fortfarande inte exakt vem jag var utan letade fortfarande efter mig själv eller hur jag nu ska säga.

Ja kan jag inte vila, då går det inte. Som tur är så är de flesta förstående så att jag kan planera runt det.

I helgen är det min syster som tävlat med sina ponnyer i hoppning :) Kram