Jag är helt naken...
... utan min almenacka. Jag fungerar helt enkellt. Jag tappar att tidsuppfattning, förlorar dagarna, tappar vardagarna, och slarvar bort helgerna. Varje dag utan min almenacka är en dag av stress, oro och ångest. Stress över att jag inte vet vad som är planerat idag, i morgon osv, oro över att missa något viktigt och ångest över det jag kanske missar för att jag inte minns, inte hittar lappar/dokument i datorn med sparade tider etc.
Nä, almenackan när den finns där den ska betyder harmoni, lugn och mera trygghet. Med den känner jag mig hel och fungerande. Men så fort den inte är där den skall så tappar jag fotfässtet och jag faller, faller och faller.
Min almenacka har under några veckors tid varit mitt tora orosmoment, speciellt då det börjat dimpa in tider då jag skall till Habiliteringen, till Ebba m.m Jag har varit så satans rädd för att missa tiderna. Detta har gjort att jag mått vaninnigt dåligt, känt stress och oro. Haft svårt att koppla av etc. Till slut blev det helt enkellt för mycket så då åkte min skyddande ostkupa på. Jag stängde av verkligheten, stängde den ute för jag orkade inte.
Nu har min älskade jänta hittat min livlina och jag känner en enorm tacksamhet över det. Jag var så vilen utan min almenacka att jag var desperat nog att förssöka köpa en ny, men det gick inte. Varenda affär har redan nu gått över på 2012. men som agt, nu har jag min igen och nu ska jag "bara" hitta alla tider och föra in dem i almenackan. Ett jobb för morgondagen!
Ebba har lagt in en beställning åt mig för en almenacka gällande 2012, jag har tydligen rätt att få det om hjälpmedel. Spännande, det hade jag ingen aning om.
Ni som läser min blogg, har ni någon form av hjälpmedel? Vad och varifrån? Vad hjälper hjälpmedlet er med?
Jag kör också med almanacka. Jag har en liten som ligger på köksbordet när jag är hemma och följer med i väskan när jag ska iväg. Sen har jag en familjealmanacka på väggen så man har koll på att olika personers tider inte krockar med varandra.